Vi gick runt i den byn som vi inte visste namnet på. Väskorna kändes tunga. Det var så varmt men härlig sol ändå. Vi satt på ett torg och jag sade att jag ville ha en juice. Vi gick till ett café och jag drack en dyr juice. När L gick på toa så frågade jag en annan familj villen stad vi var i på engelska. De sade att vi var i Mogan. När L kom tillbaka skrattade i åt våran situtation och börjde söka hotell i skuggan. Det är inte billigt i Mogan för det är så poplärt att bo där. Vi hittade ändå ett pensionat i gamla delen av byn. 

Det var bara det att vi inte kunde hitte det. Det var så varmt. L orkade inte gå hela tiden utan satte sig i skuggan. Jag sprang runt som en vettvilling i de snirkliga gångarna och försökte hitta enligt gps-rösten i mobilen. Jag frågade flera personer men ingen visste var det låg. Utmattad kom jag tillbaka till L som också led i värmen. Nu gick vi runt tillsammans och tillslut träffade vi en trevlig dam som visade oss var pensionatet låg. Det var på en väg som vi faktiskt inte gått på, haha! Vad skönt att komma till rummet och kunna lägga sig ner ett tag. Det var ett trevligt och gulligt pensionat som hette Playa Mogan. Vi fick ett rum högst upp, nära solterassen. Toa och kök utanför rummet. Vi kunde se lite av havet från fönstret. 

Denna dag vaknade vi tidigt. Man fick äta frukost på ett café i samma kvarter. Det var bara vi och två spanska hantverkare där. Det blev en rätt lång konversation med den spanska servitören på konstig engelska. Iallafall så kom det in god frukost. En skinkmacka, äggröra med sött bröd, croissanter med sylt och margarin, sen två kaffe ?americani? med mjölk. Vi sade grattias och högg in på maten.

Sen gick vi till busstationen. Lång promenad för L:s trötta ben. Idag hade vi bättre tur med chauffören på 91:ans buss. Vi köpte biljetter till Puerto Rico. När jag jobbade så körde jag in tid då och då. Spanska chaufförer kör så hela tiden. Jag tycker det är ganska roligt men L var inte helt glad åt bussturerna. Jag tänker att jag åker i en bergochdalbana till ett billigt pris.

Först går motorvägen inne i landet. Sen svänger bussen runt klipporna och ner till byarna med stränder. Det var spännande. Vi fattade inte var vi skulle gå av. Så vi missade Puerto Rico. Busschauffören sade inte till. Tillslut kom vi till ändhållplatsen och gick av. Chauffören skrattade bara och ortsborna log. Vi visste inte vart vi hade hamnat.

Det fanns en stor affär på Las Palmas flygplats. Vi gick ganska länge där. Jag har så många parfymer så jag valde en bra deo istället. L tog en whisky såklart.